Ahaupplevelse...

Idag har min terapeut och jag rett ut vart min ångest kommer ifrån och vad den grundar sig i och kom fram till ordet skam.

Någonstans på livets väg så är det något som gjort att jag ständigt känner mig värdelös i allt jag gör.

Någon eller några (nämner inga namn) har omedvetet eller medvetet talat om för mig att oavsett vad jag än gör så är det aldrig bra nog och att jag ständigt är ivägen.

Jag har en stark rädsla för att göra fel eller misslyckas och jag bär på en skam över mig själv.

Vad innebär detta då?

Skam är en djupt rotad känsla av att inte vara älskad.
Den angriper självrespekten och man känner sig ofta otillräcklig. 

Skamkänslor beror på självkritik och ångest inför omgivningens eventuella åsikter. 

Det finns oändligt många sätt som skammen begränsar oss och håller oss fast i ångesten järngrepp. 

Skam och perfektionism är de bästa vännerna. 
Om man känner sig värdelös så använder man sig ofta av strategin att prestera sig bort från dessa känslorna.

Man sätter höga och ofta orimliga krav på sig själv för att kompensera bort känslan av att vara värdelös.

Tyvärr leder detta nästan alltid till en rundgång av prestation, misslyckande och skam.

Hur kommer man från skam till självrespekt då?

Jo.. man behöver jobba på att se positiva saker hos sig själv..
Lära sig att hantera sin inre självkritiska röst..
Hitta förmågan att kunna trösta sig själv..
Och att kunna sätta gränser gentemot omgivningen. 

Skam är något av det svåraste att ta itu med för att ofta så sitter den så djupt rotad under så många lager av rädsla och det tar lång tid för den att läka.

Annars då? Jo, vi har en jättefin höstdag och tydligen så kommer den hålla i sig några dagar till.