För mig innebär det framförallt att alla mina rutiner som jag behöver för att fungera någotsånär kommer i fas med mig själv... och att mina veckovanliga besök hos terapeuten kommer igång, supersvårt och jobbigt men välbehövligt.
Dagens samtal handlade om åren då jag var 5-7 år..
Jag trodde inte att jag hade så mycket att säga om den tiden.. men det visade sig att väldigt mycket av det jag känner inför mig själv idag..även fanns då.
Några ord som följt mig igenom livet är:
- missförstådd
- i vägen
- överflödig
- utanför
- ensam
- okoncentrerad
- iakttagande
- orolig
- rastlös
- naiv
- aktiv
Något som har varit starkt genomgående under livet är att jag överpresterar största delen av all tid då jag har med andra människor att göra..
Där emellanåt så klappar jag ihop totalt.
Jag har nämligen någon gång under mitt liv bestämt mig för att jag bara får vara med, synas, ta plats, att jag betyder något, är värd att få finnas till om jag gör allt till 200 %.. det här med att bli respekterad för den jag är..har aldrig funnits.
Jag har under så många år försökt vara någon som jag trott att alla andra har velat att jag skulle vara.
Det har gått så många år så att jag inte vet vem Åsa är.
Dagens samtal har fått mig att tänka efter och reflektera över orsak och verkan.
Lycklig.... Som lyckligast i livet har jag varit när jag blivit mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar