Only me..

Igår åkte mannen bort på jobb. Jag tycker om att vara ensam.. men ändå inte. Förmodligen är det så att jag vill kunna bestämma själv över hur jag ska spendera min tid.. Vill ha den där tryggheten men ändå få vara ifred.


Rastlös, hyper, uttråkad, orkeslös och trött... 

Det beskriver gårdagen med några enkla ord. Trodde inte att jag skulle kunna varva ner och koppla bort hjärnan när det var dax att ta natten.. 

Men efter att ha pälsat på mig pyjamas, raggsockor, två täcken och ett överkast så sov jag som en klubbad säl i 5 timmar.

Efter en hel del snurrande så gick jag upp och tog fram dammsugaren. Stackars mina grannar, hoppas de sover djupt eller hör dåligt.. klockan var ju bara strax över 6.

Idag kryper det i kroppen och tankarna bara spinner på. Vad tänker jag på då? Om jag det visste...  Det snurrar på så fort så jag hinner inte riktigt med att sortera tankarna. Förmodligen så är det gårdagens terapi som fortsatt arbetar på i skallen.

Misstänker att det kommer bli en dag fylld av promenader, plockande, städande och spring fram och tillbaks. Lik väl som det kan det bli en dag liggandes i soffan och glo i taket helt utmattad. Med mig så vet man aldrig. Det svänger fort. Av eller på!

80 min promenad är iaf gjord... Yeeeh!

Nu återstår det bara att invänta vad denna dagen har att bjuda på. En sak är iaf säker.. 

Jag saknar min man!