Kvällstankar..

Snart har denna dag passerat... Och jag kan sammanfatta den så här:

- vaknade till en riktigt bra morgon.
- tog en lång promenad.
- duschade

Sen kom känslan av:
- saknad 
- oro
- ensamhet
- rastlöshet
- trött
- orkeslös
- tomhet
- förtvivlan
- rädsla

Nu har det gått ett tag och känslorna sitter kvar.. inte lika starkt, men de sitter kvar.

Mannen kom hem... 
Duschade... 
Försvann....

Hjärnan spinner på, men jag har ingen ork.. Försöker sortera ut mitt trasselsudd av känslor men det enda som poppar upp är..

Den onde  (på ena axeln)
Den gode  (på andra axeln)
Den fule (i mitten)

Vad ska jag göra?

Jag ägnar ofta mina dagar med att söka nya jobb. Trots att jag är grymt medveten om att det inte ens skulle fungera utifrån de förutsättningarna som finns idag.

Ibland drömmer jag mig bort till ett liv som jag skulle vilja ha.. och ibland känns det så nära så att jag nästan är där. Tillslut måste jag vakna upp för att inse att det inte kommer att ske.. Jag försöker acceptera saker och ting för vad det är.

Men jag är en kämpe.. 
Jag ger inte upp..
Jag stävar alltid efter något mer..

Jag vägrar att bara lägga mig ner och falla offer för allt som skett. Jag vill ha ut mer av mitt liv....

Jag har mina älskade barn och min älskade man. Och jag är så glad för att ni utan att förstå...ändå förstår.

Ha nu en trevlig kväll, jag menar det verkligen till alla...även de som inte förtjänat det.

Själv har jag sällskap av tv'n, ett glas rött och en proteinbar utan socker, gluten och laktos.. YEEEH!